Den 4 september 2009 fick jag beskedet om att Alle hade
lämnat oss. Idag är det den 10 oktober och det känns
fortfarande inte verkligt. Igår var jag på Alle's begravning
som ägde rum i Olaus Petri kyrkan, och det var då det
började smälta in lite mer. Begravningen var vacker, väldigt
vacker, men även väldigt sorglig. Där vid altaret stod hans
gitarr, som jag så väl minns att han spelade Fredrik och jag
på, medan vi sjöng tillsammans, när Fredrik fyllde år för ett
par år sedan. Det är det första minnet jag har av Alle. Och
det var även då jag började inse att han aldrig mer kommer
tillbaka. Trots det är det fortfarande svårt att ta in att jag
aldrig mer kommer att se honom leendes på stan något mer.
Men isåfall väljer jag att leva i min egna fantasivärld.

Jag kommer alltid att minnas Dig som killen med det
stora leendet, som spred kärlek, värme och glädje
omkring sig. Vi saknar Dig.

Vila i frid, vännen.


840801 - 090904