I helgen har jag och Hanna varit ute på nya spännande äventyr.
Vi inledde fredagkvällen med en sight-seeing tur ut till Ölmbrotorp och tillbaka. Man såg inte så mycket mer än mörker och skog. Sen begav vi oss hem till min skokartong. Första ordentliga stoppet blev på Statoil, Svampen där det visade sig att Anton, en knasig sak må jag säga, jobbade. Jag tror att Anton blev mörkrädd, därför bad han oss att stanna kvar och hålla honom sällskap medan han gjorde i ordning för att stänga. Efter hela fyrtioåtta minuter av väntan och lek framför övervakningskamerorna, bar det äntligen av hem till min skokartong återigen, denna gången tillsammans med Anton i hälarna, och vi mest filosoferade. Anton försvann hemåt och jag och Hanna hade lite nattflum. Etthundrasjutton bilder på oss två i en och samma pose. Värt.
Lördagsmorgonen inleddes med ostbågar och pizza på Paloma, papi stod för notan. Efter att vi ätit oss tjocka och glada med en kopp kaffe på det hela, sprang vi iväg tillbaka till skokartongen för att hoppa in i duschen och bege oss hem till Hanna. I väntan på att Hanna skulle bli klar med ditt och datt, kelade jag med hennes otroligt feta jycke Mitsan, eller nö. Sedan begav vi oss iväg till sötsaken Sandra och spelade Pratkvarnarna, tror jag att det hette. Hur som helst, trevligt folk och en trevlig kväll. Människorna vällde in som stora vågor i ett hav och lägenheten var till slut fullproppad av olika randoms. Sedan fick jag och Hanna för oss att vi var hungriga och liftade upp till stadens centrum. Hanna försvann iväg till Almby med Eric och Magnus, och jag träffade Magnus och försvann iväg till Sibylla, för att återigen äta. Vaknar klockan halv åtta morgonen efter och känner hur ont jag har i knäna. Dags att gå hem kanske, tänkte jag. Värd helg, for sure.
Och så måste jag tillägga att Hanna är sjukt bra!
PUSS :*
Vi inledde fredagkvällen med en sight-seeing tur ut till Ölmbrotorp och tillbaka. Man såg inte så mycket mer än mörker och skog. Sen begav vi oss hem till min skokartong. Första ordentliga stoppet blev på Statoil, Svampen där det visade sig att Anton, en knasig sak må jag säga, jobbade. Jag tror att Anton blev mörkrädd, därför bad han oss att stanna kvar och hålla honom sällskap medan han gjorde i ordning för att stänga. Efter hela fyrtioåtta minuter av väntan och lek framför övervakningskamerorna, bar det äntligen av hem till min skokartong återigen, denna gången tillsammans med Anton i hälarna, och vi mest filosoferade. Anton försvann hemåt och jag och Hanna hade lite nattflum. Etthundrasjutton bilder på oss två i en och samma pose. Värt.
Lördagsmorgonen inleddes med ostbågar och pizza på Paloma, papi stod för notan. Efter att vi ätit oss tjocka och glada med en kopp kaffe på det hela, sprang vi iväg tillbaka till skokartongen för att hoppa in i duschen och bege oss hem till Hanna. I väntan på att Hanna skulle bli klar med ditt och datt, kelade jag med hennes otroligt feta jycke Mitsan, eller nö. Sedan begav vi oss iväg till sötsaken Sandra och spelade Pratkvarnarna, tror jag att det hette. Hur som helst, trevligt folk och en trevlig kväll. Människorna vällde in som stora vågor i ett hav och lägenheten var till slut fullproppad av olika randoms. Sedan fick jag och Hanna för oss att vi var hungriga och liftade upp till stadens centrum. Hanna försvann iväg till Almby med Eric och Magnus, och jag träffade Magnus och försvann iväg till Sibylla, för att återigen äta. Vaknar klockan halv åtta morgonen efter och känner hur ont jag har i knäna. Dags att gå hem kanske, tänkte jag. Värd helg, for sure.
Och så måste jag tillägga att Hanna är sjukt bra!
PUSS :*
Kommentarer
Trackback